Ligga pressat i blodsockret

Sen jag började använda Dosemem i början på 2011 har jag sänkt mitt hbA1c från runt 60 mmol/mol till runt 40 mmol/mol. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer var mitt hbA1c acceptabelt redan innan jag började använda Dosemem. Det mitt hbA1c inte visade var att mitt blodsocker svängde väldigt. Jag låg ofta på 20 mmol/l och över det. Redan efter ett par veckors användning av Dosemem så fick jag bort många av mina högsta blodsockervärden. Det var en otroligt stor lättnad för mig och insikten att jag överhuvudtaget kunde påverka mitt blodsocker var fantastisk! Den första tiden jag använde Dosemem skiftade jag helt fokus från blodsocker till insulinbehov. Jag blev inte längre stressad av höga värden utan såg dem som en möjlighet att lära till nästa gång jag hamnade i en liknande situation. Mitt mål har hela tiden varit att fokusera på mitt insulinbehov för att förstå det och hur det varierar istället för att tänka blodsocker. Just detta fokus på mitt insulinbehov har lärt mig mycket. Jag har börjat förstå hur jag påverkas av stress, av infektioner och av min menstruationscykel. Istället för att hela tiden känna att jag ligger steget efter så kan jag idag agera ganska snabbt när något påverkar mig så att jag behöver mer eller mindre insulin.

När jag hade använt Dosemem i ett år hade jag sänkt mitt hbA1c till under 50 mmol/mol och sommaren 2012 började jag närma mig 40 mmol/mol. Mitt blodsocker var stabilt med få värden över 10 mmol/l, men jag hade många känningar och var ofta trött. Jag insåg då att jag, liksom jag tror sjukvården gör ibland, hade översatt ”att må bra” till ”ett bra hbA1c”. Jag insåg att jag tänkte väldigt mycket blodsocker igen, precis det jag hade som mål att inte behöva göra. Insikten att jag kunde påverka mitt blodsocker hade gjort mig helt fixerad av att sänka och sänka och sänka det.

När jag ligger på runt 6-6.5 mmol/l i medelblodsockervärde under en månad så innebär det att jag ofta ligger mellan 4.5 och 6 mmol/l. Det är ganska pressat för mig! En enhet för mycket i måltidsdos, eller lite mer rörelse än planerat när jag ligger så pressat kan göra att jag blir låg. Jag klarar ganska låga värden utan att påverkas särskilt mycket, men i längden tar det på krafterna. Efter låga värden gäller det dessutom att parera eventuella rekyleffekter och det tar både tid och tankekraft att hålla på med sånt. Sådana perioder blir det nästan automatiskt att jag hamnar in i tänka-blodsocker-och-diabetes-fällan.

Idag är jag noga med att inte översätta ”må bra” till ”att ligga bra i blodsockret”! Må bra för mig är att ha energi, vilja och orka hitta på och hänga med på saker, tänka positivt (eftersom det är min grundinställning — hade min grundinställning varit att tänka negativt hade det fått vara ett mått på att jag mådde bra :-) ). OCH att inte hela tiden tänker diabetes!! Jag jobbar med mig själv för att hellre hamna lite för högt än lite för lågt i blodsockret! Jag vet idag att jag vinner på det må-bra-mässigt!

 

Det här inlägget postades i Dosemem. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>